Text Size
Wednesday, December 12, 2018
Top Tab Content
FOTON Blandade Foton Stekenjokk

Välkommen till fotosidan Stekenjokk


Kalberget

Kalberget öster om Håkafot

Om man åker mot Gäddede, så ser man Kalberget, som ligger mellan Västra Fågelberget och Håkafot.


Hällingsåfallet

Hällingsåfallet

För att komma till Hällingsåfallet så kan man vid Gäddede åka mot Norge, och sedan vika av mot sydost och köra längs Hetögeln. Efter någon mil viker man av till höger mot Hällingsåfallet. Hällingsåfallet har ca 43 m fallhöjd, och ån flyter sedan vidare i en ca 500 m lång kanjon.


Hembygdsgården i Gäddede

Hembygdsgården i Gäddede

Varför inte stanna till i Gäddede och gå in i hembygdsgården och titta på gamla bruksföremål. Samt ta en vandring runt området och ta en titt på andra gamla byggnader som fraktats dit. Huvudbyggnaden är från 1852 och stod först i Jormlien, varifrån den flyttades under 1930-talet. Här finns flera äldre byggnader från området och en stor samling föremål från vardagslivet från år 1750 och framåt.



Sjön Stora Blåsjön

Sjön Stora Blåsjön

Stora Blåsjön är Sveriges tredje djupaste sjö med sitt djup på 144 m. Den ligger i nordvästra Jämtland. Sjön består av de två delarna Stora Blåsjön och Lilla Blåsjön. Stora Blåsjön är reglerad, så den totala sjöytan varierar mellan 28 och 43 km² och med 13 m i nivåskillnad (vid sänkningsgränsen 422,7 m ö.h. respektive vid dämningsgränsen 436,0 m ö.h). Tillrinningen till Stora Blåsjön är Ankarälven och Lejarälven. De möts vid Ankarede och rinner gemensamt ut i Stora Blåsjön. Avrinningen är Blåsjöälven, som sedan sjön reglerats 1957, rinner genom en tunnel från Lilla Blåsjön via kraftverket Blåsjöfallet till sjön Stor-Jorm. I sjön finns öring och röding.


Ankarede

Ankarede

Innan man fortsätter sin biltur upp på Stekenjokk, kan det kanske passa med att göra en avstickare till Ankarede.


Ankarede

Ankarede kyrka

Här har vi en exteriör av kyrkan i Ankarede. Kyrkan är byggd i helt i trä. Grunden består av skifferstenar. Väggarna är klädda med liggande träpanel och taket är gjort av trä-spån. Kyrkan är byggd i mitten av 1890-talet och vissa källor uppger att byggaren som åtog sig arbetet fick drygt 3000 kronor för hela arbetet, inklusive prästgård och huggning av allt fordrat virke. En omfattande renovering genomfördes 1953-1954 då kyrkan fick sin nyvarande utformning. Under 2004-2005 har viss renovering genomförts, inklusive byte av takspån, ommålning och byte av delar av takfoten som förstörts av tidens tand.

Kyrkan används idag inte så ofta annat än för bröllop och begravningar. Den stora högtiden som firas här är dock midsommar som är en stor samisk högtid i Ankarede rent allmänt. Då är oftast kyrkan så fullsatt att extrastolar måste sättas in.


Parkering på Stekenjokk

Parkering uppe på Stekenjokk

Uppe på Stekenjokk har vi denna parkering där det kan vara lämpligt att lämna bilen om man tänker göra en fjällvandring.


Jetnemsälven på Stekenjokk

Jetnemsälven på Stekenjokk

När man kommer upp på kalfjället kan man bla se Jetnemsälven som har sin början i Norge.


Stekenjokkgruvan

Den nedlagda Stekenjokkgruvan

När man kommer upp på Stekenjokk, så har vi gruvan som är nedlagd sedan många år tillbaka. Här bedrevs gruvbrytning för att sedan utvinna b.a koppar ur malmen. Produktionen bedrevs 1976–88 med en total malmfångst av 8 miljoner ton, med halter av 1,5 % koppar, 3,5 % zink och 40 g/ton silver. Fyndigheten ägdes av staten och gruvdriften ombesörjdes av Boliden Mineral AB. Bygnaderna är numera sedan flera år rivna.


Stekenjokksjö

Damm vid den nedlagda Stekenjokkgruvan

Här är en damm som finns kvar efter det att Stekenjokkgruvan lades ned. Sommartid är det populärt att åka ned till denna damm och parkera sin husbil eller husvagn.


Parkering med kiosker

Parkering vid Fatmomakke

När man passerat Klimpfjäll kan man vika av mot Fatmomakke lappläger, en gammal samisk samlingsplats. Här vid parkeringen finns ett antal kiosker där man bla kan köpa samiskt hantverk.


Fatmomakke kyrka ute

Fatmomakke kyrka

Vid Fatmomakke stod den senaste i raden av kyrkor färdig 1884. I 1900-talets början förföll den allt mer, innan den äntligen renoverades en första gång på 1930-talet. Därefter har den rustats upp vid 1970-talets slut. .


Fatmomakke kyrka inne

Interiör Fatmomakke kyrka

Så här ser det ut när man kommer in i Fatmomakke kyrka.


Lappkåtor

Lappkåta

I Fatmomakke finns det ett flertal lappkåtor.


Skafferi

Skafferi

Här är en liten uppstyltad byggnad som har använts som skafferi.


Bönekåta

Bönekåta

År 1947 byggdes denna bönekåta som bekostades av Ann-Lisa Öst - mer känd som Lapp-Lisa. Kåtan invigdes på midsommarhelgen, då den fick ta emot inte mindre än 190 personer på en och samma gång. Lapp-Lisa föddes 1889 i byn Mark nära Vilhelmina. Lapp-Lisa själv var frälsningssoldat, framförde andliga visor till gitarr, bl.a sin "Barnatro", iklädd samedräkt under sina turnéer


Länsmansstugan

Länsmansstugan

Vid Fatmomakkevikens strand finns denna stuga med mosstak. Detta är den s.k länsmansstugan som förmodligen har sina anor tillbaks till 1700-talet. Men 1927 hade den spelat ut sin roll. Då bygdes länsstyrelsens tjänstemannabostad där länsman delade urymme med lappfogde, läkare och nomadskoleinspektör. Ursprungligen var den prästkammare. I fjärran syns Marsfjället.


Kulturum Fatmomakke kyrkstad

Kulturum Fatmomakke kyrkstad

En av de gamla kyrkstugorna har numera fått ett nytt innehåll - ett Kulturum. Kyrkstugans bottenvåning inrymmer i dag utställningar som berättar om kyrkstadens historia och om dess betydelse som mötesplats genom tiderna. Utställningens namn är "Att mötas i Fatmomakke".


Fatmomakkeviken med Marsfjällen

Fatmomakke-viken med Marsflällen

Fatmomakke-viken med Marsfjällen i fjärran


Trappstegsforsen

Trappstegsforsen

När man passerat Saxnäs mot sydost så kommer man att få syn på Trappstegsforsen.


Litsjöforsen

Litsjöforsen vid Bångnäs

När man kommer till Bångnäs kan man se Litsjöforsen, vilken består av ett flertal forsar på en sträcka av några hundra meter. Forsarna ingår i Kultsjö-Åns fiskevårdsområde. .


Bottom Tab Content
Developed By Powered By
© Copyright Norråker.se